Jag och Herman
De senaste dagarna har jag varit lite dålig på att blogga pga den sedvanliga tidsbristen. Skolan har tagit all min tid och de få tillfällen jag har haft några minuter till övers har jag prioriterat sömn och mat. Om en timme ska jag bege mig till skolan för att overlocka kanterna på delarna till en kjol vi ska göra imorgon. Men sen, ikväll, den mest magiska kvällen av dem alla, så har jag inget som helst skolarbete att göra. Det känns helt overkligt, som att jag har glömt något, men alla andra i klassen säger också att vi inte har något att göra tills imorgon så då måste det vara sant. Så ikväll när jag kommer hem från skolan ska jag krypa upp i soffan med ett glas vin och titta på Herman Lindqvists Krigarkungar. Aahh, blir helt exalterad när jag tänker på det. Vin och Herman Lindqvist som pratar om Gustav Vasa och Karl den XII, har svårt att komma på något som kan slå den kombon. Som liten tyckte jag att historia var ett av de tråkigaste ämnena man kunde tänka sig och mamma försökte alltid tvinga mig att se Hermans historia på TV, vilket jag hatade. Nu i vuxen ålder är jag världens historienörd, tycker historia är svinintressant, särskilt när den berättas av mr Lindqvist vandrandes i skogen iklädd blottarrock och gummistövlar. Det är väl så man blir på ålderns höst antar jag.
Kommentarer
Trackback
