The girl with the net and the tulle

Det här var nog första gången jag var ute i så god tid med deklarationen. Insåg att eftersom jag aldrig gjorde någon adressändring när jag flyttade (och även om jag gjorde en flyttanmälan nu idag) så skulle skattebeskedet med ganska stor sannolikhet inte komma fram som det skulle. Så jag införskaffade mig äntligen en e-legitimation och gjorde deklarationen på en gång över nätet. Mycket smidigt, fattar inte varför jag aldrig kommit mig för att göra det tidigare. Lite pengar får jag tillbaka också, inga mängder, och ingen månadslön som förra året, men väl en månadshyra i alla fall, och det kommer välbehövligt till sommaren när CSN-pengarna kommer lysa med sin frånvaro på kontot.

Vi har lite sorg den här veckan då vår vän Polly var tvungen att flytta hem till England igen. :( Hon kommer att vara saknad och vi hoppas på att hon kommer att flytta tillbaka igen någon gång längre fram. 
 


Jag och Polly kommer ut från världens sämsta "spökhus" i Valencia, en tre meter lång mörk gång med en "död" papier maché-figur i slutet.

Nu ska jag försöka sova lite, har egentligen en massa skolarbete att göra men jag tror jag ska försöka släpa mig upp tidigt imorgon istället och göra det och unna mig lite sömn nu.

Vår lilla 24-timmarstripp till Valencia:


Några av papier mache-figuerna som brändes under natten.



Vi åt alldeles för många underbara churros som i princip är friterad deg doppad i socker eller choklad. (Det är nästan så man kan känna hur artärerna täpps till medans man äter dem.)



Vi åt lunch på en paella-restaurang på stranden, dock inte på den som tydligen ska ha varit Hemingways favoritrestaurang, den låg på samma gata men var fullbokad.



Det smälldes smällare och sköts enorma fyrverkerier över hela stan, häftigt men öronbedövande, hade jag inte redan haft tinnitus så hade jag nog fått det igår.


Jag och Selena chockades över att det här barnet stod helt själv på gatan och slängde iväg smällare som han tänt på med en cigarett som han höll i handen... Undrar hur länge han hade fått stå så i Sverige innan socialen hämtat upp honom...?



        

Fler bilder kommer på Facebook. Vi hade jättekul men insåg att vi nog börjar bli lite för gamla för att orka med 24-timmars festande och sedan ta första tåget hem på morgonen. :S Så nu ska jag försöka ta igen lite av nattens missade sömn. Ikväll blir det bara mera vila och eventuellt lite plugg, måste rita 10 olika plagg tills på måndag som ska vara inspirerade av en konstutställning av John Baldessari som vi var på för ett par veckor sedan. 

Still I Rise

You may write me down in history
With your bitter, twisted lies,
You may trod me in the very dirt
But still, like dust, I'll rise.

Does my sassiness upset you?
Why are you beset with gloom?
'Cause I walk like I've got oil wells
Pumping in my living room.

Just like moons and like suns,
With the certainty of tides,
Just like hopes springing high,
Still I'll rise.

Did you want to see me broken?
Bowed head and lowered eyes?
Shoulders falling down like teardrops.
Weakened by my soulful cries.

Does my haughtiness offend you?
Don't you take it awful hard
'Cause I laugh like I've got gold mines
Diggin' in my own back yard.

You may shoot me with your words,
You may cut me with your eyes,
You may kill me with your hatefulness,
But still, like air, I'll rise.

Does my sexiness upset you?
Does it come as a surprise
That I dance like I've got diamonds
At the meeting of my thighs?

Out of the huts of history's shame
I rise
Up from a past that's rooted in pain
I rise
I'm a black ocean, leaping and wide,
Welling and swelling I bear in the tide.
Leaving behind nights of terror and fear
I rise
Into a daybreak that's wondrously clear
I rise
Bringing the gifts that my ancestors gave,
I am the dream and the hope of the slave.
I rise
I rise
I rise.

I lördags var det meningen att jag skulle få mobilt bredband till min dator. Mina snälla hyresvärdar Fredrik och Maryah hade införskaffat det åt mig. Men när vi skulle installera det funkade det dock inte och efter åtskilliga försök och efter att Fredrik suttit ca en timme i telefon med Movistars inkompetenta kundtjänst och kallat dem diverse fula spanska ord gav både de och vi upp och vi fick reklamera internet-pluppen (inte vet jag vad det kallas) som de skickat oss. Så just nu sitter jag med Fredrik och Maryahs wifi-uppkoppling som inte riktigt når hela vägen ner till mitt underjordiska rum så allt tar 100 år tyvärr.

Just ja, fredagen var mycket trevlig. Fast vi kom aldrig iväg på 80-talsfesten. Alla fyra (jag, Selena, Polly och Selenas room mate) var trötta efter en tung vecka så efter en massa mat och ett par glas rödvin var vi alla jättetrötta och ville bara gå och lägga oss. Det är lika bra att passa på att vila upp oss denna vecka ändå med tanke på vår stundande Valencia-tripp nästa helg. Vi åker på fredagmorgon och har inte bokat något hotellrum i Valencia utan planerar att vara igång hela dagen och natten tills tåget går hem igen på lördagmorgon. Mycket koffein, långa mat-pauser och bekväma skor så ska det väl förhoppningsvis fungera.

Ikväll ska jag och några tjejer till på middag hemma hos Selena, sedan ska vi vidare ut på ett ställe som har 80-talstema ikväll. Bjuder på en fjortisblogg-pose innan jag beger mig. Ha en trevlig fredagkväll!

Gatorna fylls med enorma färgglada ”statyer” tillverkade av papper och kartong som kallas för ”ninots” eller fallas. Dessa kan vara upp till 15-20 meter höga. Antalet "ninots" som placeras över hela Valencia är omkring 800. 
 Figurerna är ofta ironiska karikatyrer av aktuella personligheter eller händelser. Vitsen är att alla dessa säregna statyer tävlar, och alla utom den vinnande pjäsen eldas upp samtidigt som om de vore stora brasor. Under flera dagar kan pappersstatyerna skådas på gatorna innan det blir dags att bränna dem.
 Fyrverkerier och smällare gör pappersstatyerna sällskap. Festligheterna avslutas den 19: e mars med ”La Mascletá”: Tusentals smällare som exploderar samtidigt.